Hur ser det ut i eran kommun?

Skollagen säger att alla barn har rätt och plikt att gå i den obligatoriska skolan. Att
gå i skolan är alltså både en rättighet och en skyldighet. Rättigheten är biljetten till
förutsättningar och möjligheter att kunna leva ett självständigt liv tillsammans med andra människor i samhället. Skyldigheten kan knytas till individens rätt att ställa krav på hur lärandet ska gå till och vad som är relevant kunskap - med andra ord att skolan bjuder en utbildning som är anpassad efter individens levnadsvillkor och behov.

Så här hade jag önskat det skulle sett ut i min kommun.

Citat hämtat från Avesta
I vår kommun har politiska beslut placerat barns och elevers olika behov och förutsättningar i fokus. Olikheter innebär inte att man per automatik särskiljs. Att ha rätt till särskolan som skolform och dess kursplan, innebär därför inte att man skall ha sin skolgång där. Valmöjlighet finns, vilket gjort att ett antal elever, med rätt att läsa efter särskolans kursplan, har valt att ha sin skolgång inkluderad i grundskolan. Där läser de efter ”sin” (särskolans) kursplan, helt eller delvis, tillsammans med elever som läser efter grundskolans kursplan. Hos dessa elever finns en variation av funktionsnedsättningar/hinder. Det påverkar hur deras skolsituation bör utformas och sättet de deltar i undervisningen på samt vilka mål de har att sträva mot.

Något att fundera på!

/Margareta Hallner

Får alla bli delaktiga i vårt samhälle?

Nätverk i språkträning är ett pedagogik redskap. Jag kan berätta om en fyraårig flicka som knappt hade några talade ord när hennes nätverk började träffas. Hon använde bara lite tecken och ljud som nästan ingen förstog. Efter ett ½ år började hon teckna och prata meningar alla i hennes nätverk blev delaktiga i språkutvecklingen. Och nu, ytterligare ett år senare, läser hon ordbilder lär sig hela tiden nya ord, berättar vad hon gjort på förskolan och talet blir bara bättre för varje gång vi träffas. Jag brukar säga att det är inte barnet, ungdomen eller den vuxna med språkstörning som är hindret utan det är vi runt omkring. Vi måste få kunskaper och träffas så att alla runt personen vet vad som gäller. Ett Nätverk i språkträningen är ett bra sätt för oss föräldrar att inte behöva göra allt själva. Men kom ihåg att det är aldrig försent. En kompis till mig var 40 år hon hade aldrig lärt sig läsa och skriva. Ett antal personer runt henne hade fokus på läs och skrivprocessen under några år- idag 9 år senare så läser hon och skriver och är jättelycklig. Tänk att själv kunna läsa en bok, tidning eller texten på TV.

Äntligen!!

Idag kom min favorittidning i brevlådan. Föräldrakraft som ges ut 6 gånger om året. Här kan du läsa lite mera om tidningen. En intervju med Lars Lööw just nu jobbar han på Samhall som direktör. Tidigare har han jobbat på FUB som jurist samt under många år var han Handikappombudsman. Ett citat från intervjun "jag är evigt tacksam för att C-F gav mig chansen"Likaså tycker jag som mamma till Moa vi är så tacksamma att vi också fick chansen. Han har också en son med Downs syndrom (som nu är 19år). Jag är mamma till Moa 11 år men jag brukar säga så här om Moa. Hon har språkstörning (hennes största hinder) utvecklingsstörning (tar lång tid att lära sig) sedan har hon också Downs syndrom. Säger jag att hon har Downs syndrom först då har hon redan fått en stämpel. Då är hon sådan. Men det är helt fel. Alla personer oavsett om det finns en funktionsnedsättning eller inte skall få samma möjlighet i livet. Men det är vi i omgivningen som måste hjälpa till att röja hinder som finns i vägen. Det är därför jag tycker att Karlstadmodellen är bra. Strukturerad språkträning behöver alla barn och speciellt barn med språkstörning. I tidningen finns också en artikel om Elisabet som numera måste ta hela ansvaret för hennes sons språkträning. Förskolan kan inte ställa upp. Detta är tyvärr verkligheten som många föräldrar möter ute på skolorna. Vi har inte resurser men det finns i alla dokument man skall utgå från varje barns behov. Tyvärr är det inte många föräldrar som orkar strida för att barnet skall få den hjälp som dom behöver. Ni kan läsa om Moa på hennes hemsida här. På bilden ser ni en clown som man kan jobba med ljuden (vokaler-konsonanter).